Redan på tidigt nittiotal och även under senare delan av nittiotalet, gick jag någon populär utbildning med inriktning mot coaching. Under dessa kurser testade vi en massa spännande och annorlunda tekniker. Flera av dessa tekniker har forskningen senare ratat som ren ‘hitte-på’. En del av dessa ratade jag själv tidigt, eftersom de inte visade sig användbara.
Något som var intressant under dessa kurser, var tränarnas sätt att lite i smyg tvinga alla att ‘köpa’ effekten av allt de lärde ut. Vid något tillfälle ‘hotades’ tom med en deltagare med att inte få sitt diplom om han inte slutade ifrågasätta vissa tekniker och modeller i kursen.
En annan intressant iakttagelse har jag gjort när jag coachat chefer som själva gått kurser i coaching och lärt sig alla möjliga häftiga och kraftfulla frågor. I verkligheten, när deras coachees inte gått kursen och steg för steg lärt sig samma recept, har det visat sig att coacheen inte förstått frågan. Den har antingen varit för lång och invecklad, eller inte följt det språk som coacheen är van vid från den organisationskultur de finns i. I denna verklighet finner sig de chefer som förstått principerna bakom coaching ofta snabbt och omformulerar sig. Dom hittar då enklare och rakare vardagsspråks frågor, frågor som lätt förstås och leder till en konstruktiv dialog (jag har valt att kalla denna typ av frågor för KISS-frågor, ’keep it simple smarty’...).
Det finns med andra ord en hel del som behöver ses över inom branschen. Samtidigt som vi har kommit en bit på vägen mot professionalisering, då flera branschorganisationer under de senaste dryga tio åren verkat för just detta.
En professionalisering omfattar ett antal olika steg identifierade av ett antal forskare (Bullock & Trombley, 1999; Perks, 1993; Roberts & Dietrich, 1999). Sex steg för en ökad professionalisering har identifierats. En kort genomgång av dessa kan tydliggöra både var vi befinner oss idag och vad vi behöver utveckla.
1 significant barriers to entry: EMCC har valt certifieringen som den ’barriär’ professionella coacher och mentorer skall övervinna för att erhålla EMCC:s individuella utmärkelse EIA. EIA finns på fyra nivåer, de två högre nivåerna kan betecknas som kvalificerade certifieringar. För att erhålla en EIA certifiering behöver du antingen ha genomgått en EQA ackrediterad utbildning eller kunna lämna evidens för den kunskap du har, samt påvisa evidens för praktisk erfarenhet, att du gått i handledning m.m.
Medlemskap är däremot öppet för köpare av tjänster inom coaching och mentorskap, och forskare, samt de coacher och mentorer som erkänner och följer EMCC:s etiska kod.
2 a shared common body of knowledge rather than proprietary systems: Detta översätts till en delad kunskapsbas snarare än egenutvecklade system. Vad betyder då det? Det innebär att vi går från ‘påhittade’ modeller och praktik, till beprövade och evidensbaserade modeller och praktik. Detta kanske innebär den största utmaningen för branschen som den ser ut idag.
3 formal qualifications at university level: Idag finns mig veterligen i Sverige inga högre utbildningar i professionell coaching på våra universitet och högskolor. Medan det i England finns flera masterutbildningar i både coaching och mentorskap, på olika universitet och business schools. Flera av dessa har erhållit EMCC:s EQA ackreditering för utbildningar.
4 regulatory bodies with the power to admit, discipline and meaningfully sanction members: EMCC och andra branschorganisationer kan genom certifieringar, etiska koder och en klagomåls- och disciplin procedur reglera coach och mentor branschen. Hittills har detta använts i väldigt liten grad, men vi har ett etiskt råd och procedurer på plats. I Sverige diskuterar nu EMCC:s och ICF:s styrelser ett möjligt samarbete i form av ett gemensamt etiskt råd och disciplinnämnd.
5 an enforceable code of ethics: Bryter du eller jag mot vår etiska kod, kan klagomål inlämnas och disciplinära följder bli verklighet.
6 some form of state-sanctioned licensing or regulation for certain professions, or parts of professions: I nuläget har EU listat EMCC:s och ICF:s gemensamma code of conduct, vilket innebär att vi godkänts att som branschorganisationer själva reglera coach och mentor branscherna (se punkt 4 & 5).
Vi är med andra på god väg mot en ökad professionalisering av vår bransch, att utdöma av att vi på olika sätt uppfyller flertalet av punkterna ovan. Samtidigt, den kanske största utmaningen ligger i att gå från ‘hitte-på’, till beprövad och evidensbaserad coaching och mentorskap. Under de seminarier vi haft de senaste åren har det framgått att många inte riktigt förstår vad evidensbaserad praktik är, eller hur det går till.
Under hösten tänkte jag därför att försöka presentera ett antal blog-inlägg där syftet är att försöka förmedla vad beprövad och evidensbaserad praktik kan innebära. Med förhoppning att det kan vara av intresse för dig bäste EMCC medlem och alla andra läsare av denna blog.
Hur kan du bidra till en ökad professionalisering?
Ett sätt för dig att validera din egen kompetens inom coaching och mentorskap är att söka en EIA certifiering. Detta kan vara speciellt intressant och framför allt lärorikt om du arbetat länge inom området och det var länge sedan du utbildade dig. Då är en validering av din kompetens något som du kan ha stor nytta av, både för att få en validering av var du befinner dig idag, och för att få en utmärkelse som får allt större genomslagskraft. Framför allt är det också en mycket lärorik process. Jag förstår nu betydligt mer om vad jag kan och vad jag baserar min praktik på efter att ha genomgått certifieringsprocessen här om året. Det uppfattar jag också som att jag nu är både professionellt certifierad och att jag faktiskt är mer professionell än jag var tidigare.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar