Coachutbildning räcker inte för att coacha vem som helst!

En professionell coach skall inte verka utanför sin egen kompetensnivå. Vad betyder det egentligen? Coachen är ju inte expert på klientens arbete eller situation, utan skall med sin coaching hjälpa klienten att finna sina egna svar. Detta är något som inte är helt lätt att reda ut, men om vi börjar med vad EMCC:s etiska kod säger så hittar vi följande:

The coach/mentor will: "At all times operate within the limits of their own competence, recognize where that competence has the potential to be exceeded and where necessary refer the client either to a more experienced coach/mentor, or support the client in seeking the help of another professional, such as a counsellor, psychotherapist or business/financial advisor”.

Följande inägg är ett utdrag ur en avhandling under arbete, därav på engelska:

The requirement of not exceeding one ́s competence as a coach in a coaching assignment, does add to how we can problematize the current non-expert paradigm of coaching. What competence do we need to not exceed the same in a coaching intervention? In the case of executive or leadership coaching, knowledge of leadership, strategy, organizational development is needed, and ”practical knowledge and knowledge of familiarity” of the business world and related matters (tacit knowing), and the language of management is also in different ways needed to be able to create rapport, understanding and trust in an executive coach client relationship. To be clear, two to five weeks of coaching training does not make a coach in any field. Not without sufficient training, education or experience in any other related field. With related field I here mean in the sense of were the coach will be not exceeding his coaching competence, especially in the case of executive or leadership coaching. This does not mean that an economist with management (leadership) experience from the telecom sector, wouldn’t be able to coach a manager / leader in almost any other sector. While a trained coach with a teacher background, would seldom have the competence to coach a manager / leader in business.

Frågan är var går gränsen? När passerar vi vår kompetensnivå i en coaching intervention, eller vad behöver vi tänka på som coacher för att hålla oss inom gränsen för vår kompetens?

Evidensbaserad coaching handlar inte bara om att använda teorier!

Först av allt vad betyder baserad på? Baserad på betyder att vi utgår från en teori i en coaching intervention, inte att interventionen är lika med teorin. Vid ett seminarium med en professor från USA frågade jag: det är oerhört intressant att se att ni har funnit att de mer framgångsrika utövarna inom ett område är mer optimistiska än de som inte lyckas väl. Men vad säger detta evidens om hur vi kan coacha någon att bli mer optimistisk? Professorns svar var: forskningsresultatet visar bara hur det förhåller sig, för att kunna använda denna kunskap kan vi bara luta oss mot vår erfarenhet, dvs. det tysta kunnande vi utvecklat genom vår praktik.

Teorin eller evidensen ger med andra ord inga svar på hur vi kan praktisera, när vi baserar vår coaching på evidens så är det bara det vi gör, dvs. baserar vår intervention på evidensen. Vi utgår med andra ord från en teori eller forskningsresultat, eller vad det resultatet låter oss veta, men hur vi skall använda denna kunskap bygger på vårt erfarenhetsbaserade tysta kunnande, våra färdigheter och förmågor som coach.

Teorin fyller ändå en viktig funktion eftersom den kan ge oss en massa grundläggande kunskap som gör att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Den teoretiska kunskapen kan också fungera som kritiker och korrigera en del av de antagande vi gör som inte är tillräckligt välgrundade, och där vi inte har tillräckligt med erfarenhet eller kunskap.

Teorin ger oss också struktur och kan hjälpa oss att mer medvetet reflektera över vad vi gör och hur det fungerar. Förhoppningsvis leder det i sin tur till att vi utvecklar vår kunskap, både vår påstående kunskap och vårt tysta kunnande.

Tyst kunnande:

Förutom omdömet är förtrogenhetskunskap (kännedom om de exemplariska problemlösningarna inom ett område, en erfarenhetsbaserad kunskap av analogisk natur) och färdighetskunskap (att träna upp en förmåga genom repetition) väldigt viktiga i praktiken.

Alla de nämnda kunskapstyperna utgör olika aspekter på tyst kunnande.

Ref: Kjell Johannessen (1999).

Mer om tyst kunnande hittar du på:

http://www.workinglife.info/2eomtale.aspx?itemID=322

http://granum.uta.fi/granum/kirjanTiedot.php?tuote_id=13102

Är din coaching evidensbaserad?

För att öka professionaliseringen av coaching och mentoring behöver vi förstå vad evidensbaserad coaching innebär (detta var ett av ämnena på EMCC:s kvällsseminarium den 9 maj i Stockholm, nya seminarier i höst, se länken).

Evidensbaserad coaching grundas på bästa tillgängliga kunskap i form av vetenskaplig teori och beprövad erfarenhet, coachens formella kunskaper och erfarenhetsbaserade tysta kunnande, samt klientens situation och förutsättningar. Att lyssna på klienten och använda vårt bästa omdöme grundat på vår erfarenhet för att hjälpa klienten att på bästa sätt hitta lösningar, utifrån dennes situation och förutsättningar, är ofta mer självklart än vilken teori vi grundar våra coaching interventioner på.

Vilka teorier grundar du din coaching på?

Mvh Po Lindvall