Vi talar ofta om ledaregenskaper. Bra ledaregenskaper sägs ofta utan närmare definition. Ibland får man höra uttryck som “dåliga ledaregenskaper” eller att hon/han saknar ledaregenskaper. Man försöker också koppla förmågan att leda till personligheten. Då har man möjligen kommit ett steg längre men kanske inte blivit klarare i sin beskrivning.
Det finns naturligtvis undersökningar gjorda inom det här området. Redan 1998 publicerade Morgan W McCall Jr vid Harvard Business School en undersökning som visade vilka personliga egenskaper som inte var goda ledaregenskaper. McCall kallade sin undersökning för”High flyers:developing the next generation of leaders”. Man kunde då visa att egenskaper som okänslig mot andra personer, opålitlig, dålig förmåga att delegera och bygga team samt starkt beroende av förespråkare och mentorer inte överensstämde med ett lyckosamt ledarskap. Ungefär samtidigt som McCall kom forskaren Gary Yulk fram till vilka egenskaper som förde cheferna till toppen. Han kunde identifiera bland andra anpassningsbar till varierande situationer, uppmärksam på den sociala miljön, ambitiös och resultatorienterad, beslutsam, pålitlig, samarbetsförmåga, uthållig, stresstolerant, bra självkänsla, villig att ta ansvar.
Nu kan man invända att vara en bra ledare inte är detsamma som att vara toppchef. Nej inte alltid, men vi får ändå hoppas att de flesta toppchefer har kommit till sin position genom att de har kunnat visa uthålliga resultat. I samband med att jag reviderade boken “Psykopatiska chefer” 2007 sökte jag igenom managementlitteraturen efter begreppet ledaregenskaper. Den sökningen gav som resultat enbart två begrepp; Power och Consideration. Man kan under de två begreppen sortera in flera begrepp. Kanske inte synonyma men ändå besläktade. Under power kan man (på svenska) sortera in begrepp som kraft, energi, drivkraft, vilja och förmåga att påverka, samt makt. Under consideration kan man finna förmåga att förstå omgivningen, emotionell och logisk intelligens, samarbetsförmåga och hänsynstagande. Listan går säkert att utöka ytterligare. Detta strider inte mot vad Yulk och McCall har funnit ca 10 år tidigare. De två grupperna av egenskaper är inte heller motstridande. Sätter man in dem på axlarna i ett tvådimensionellt diagram kan man föra ett intressant resonemang.
Förenklat kan man säga att det går med det enkla diagrammet att urskilja de olika stilarna där endast kvadranten uppe till höger kan anses var beskrivning av en ledare. Och där finner vi förmodligen merparten av ledare på mellan- och högre nivå. Olika undersökningar tyder på mellan 70 och 80 %. Mellan 5 och 10% finner vi uppe till vänster och kanske upp mot 20% nere till höger. Fundera över diagrammet och ge era kommentarer.
Lars-Olof Tunbrå
Styrelsemedlem i EMCC Sverige
0 kommentarer:
Skicka en kommentar