Är coachingvärlden för teknik eller övningsinriktad?

I många av de coachutbildningsprogram som erbjuds tränas coacherna i ett antal tekniker och övningar. Att röra sig mellan olika platser/stolar för att byta perspektiv, eller att genomföra någon mer eller mindre realistisk tankeövning för att bryta tankemönster.

Vad vet vi egentligen om vad en del av dessa övningar leder till eller inte? Är en stor del eller ett fåtal av dessa övningar evidensbaserade?

Kanske kan vi finna evidens till en del av dessa inom olika teoribildningar som lärstilsteorin, eller andra kunskapsteorier. Frågan är kanske mer om de som designat övningarna överhuvudtaget tittat på några teorier. Vilket är mycket möjligt, det är också lika möjligt att övningarna mer är skapade i en kreativ välmening. Det kan också innebära att vissa övningar faktiskt inte har någon effekt, eller t.o.m. kan orsaka negativa effekter.

Kan det rent av vara så att många/vissa coach inriktningar är för starkt orienterade mot att snabbt lösa/skapa förändring och därför skapat/utvecklat tekniker och övningar som 'påstås' uppnå detta...?

Motsatsen presenteras också inom vissa skolor. Schein (ej en coaching skola, men det finns mycket att hämta i form av teoribildning att grunda coaching på hos Edgar Schein) beskriver sitt sätt att föra samtal som 'humble inquiry', där frågorna är utforskande och leder till lärande och utveckling (någon som känner igen dessa två begrepp som grundläggande för en coaching intervention?).

Det kanske är dags för en förstärkning av en coaching inriktning utan en massa 'nonsens'... utan 'tricks och tekniker'... En inriktning där det är det utforskande / motiverande / uppskattande samtalet som är i fokus.

Det är också tre inriktningar som det finns både rikligt med forskning och teoribildning runt... (exploratory research, motivational interviewing, appreciative inquiry)

Överdriven tro på tips och tricks för att lyckas bättre!

Råder det en överdriven fokusering på 'förenklade' tricks och tekniker, som exempelvis positivt tänkande, inom coachingen? (Positivt tänkande, ett farligt virus! togs upp i bloggen den 20 juni i år).

För att nå lärande och hållbar utveckling räcker det intre med lite tricks och tekniker som man skall hänga upp sitt liv eller sitt jobb på. För att ett hållbart lärande som leder till utveckling i handling, krävs att vi verkligen lär nytt eller lär om. Att vi re-strukturerar eller omtolkar 'negativa' tolkningar av tidigare erfarenheter om dessa bromsar oss. Visserligen kan användningen av vissa tricks eller tekniker hjälpa oss att få nya erfarenheter, eller hjälpa oss att se att ett annat förhållningssätt eller en annan tankestil, kan hjälpa oss att hantera en situation på ett annorlunda sätt. Det viktiga blir då att detta leder till verkligt lärande, att vi kan översätta eller omtolka tidigare problem situationer till att betyda något nytt... Klarar var och en det på egen hand, eller kan du ha nytta av en coach för att ta reflektionen och lärandet till en ny nivå?