fredag 23 december 2011
Konferenser ger ett mervärde!


torsdag 3 november 2011
Är coachingvärlden för teknik eller övningsinriktad?


lördag 29 oktober 2011
DN:s artikelserie om coaching får mothugg!


torsdag 20 oktober 2011
Okunniga jobbcoacher har orsakat mer stress för vissa arbetssökande!
– Meningen är att coacher ska avbryta om någon verkar må dåligt psykiskt, och hänvisa till psykolog. Fast jag tvivlar starkt på att en coach kan avgöra om någon är självmordsbenägen, deprimerad eller manodepressiv.
(Även om coacher inte arbetar med terapi, behöver professionella coacher en klinisk orientering för att kunna avgöra om någon mår så dåligt som beskrivs ovan.)
– Egentligen är väl inte coacher ute efter att lura någon. De tror verkligen att de gör gott. Men många har en försäljarmentalitet och påfallande ofta har de en bakgrund som säljare.
Hela DN artikeln hittar du på: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/jobbcoachen-gjorde-arbetslosa-katarina-mer-stressad


måndag 10 oktober 2011
Fastighetsbyråns köpcoacher ytterligare ett bevis på att vi lyckats göra termen coach populär!


söndag 2 oktober 2011
Överdriven tro på tips och tricks för att lyckas bättre!


tisdag 20 september 2011
Coachande ledarskap okänt begrepp på tidningen Chef!


tisdag 13 september 2011
Coacherna - ny TV serie nästa år, kommer serien hjälpa eller stjälpa branschen?
Lena Endre blir coach i ny tv-serie
"Skådespelaren Lena Endre är klar för SVT:s nya komediserie "Coacherna". Serien handlar om tre livscoacher och deras patienter som söker hjälp för sina problem, skriver Aftonbladet".
"Lena Endre spelar Carina, en utbränd sjuksköterska som skolar om sig till coach. En lysande karriär tar vid och hon startar en byrå tillsammans med två kollegor, som spelas av Vanna Rosenberg och Cecilia Frode. Inspelningen av "Coacherna" börjar i oktober. Premiären blir nästa år." (ref: DN.se).
Nu tror jag inte att en TV-serie varken kommer 'hjälpa eller stjälpa' coaching branschen. Att yrket uppmärksammas kan i sig ha den positiva effekten att fler människor blir medvetna om att det finns livscoacher, men även ledarskapscoacher och andra coacher som de kan anlita. Samtidigt finns möjligheten att coach yrket på vanligt TV maner dramatiseras på ett sätt så att yrket inte skildras realistiskt. Kanske t.o.m. på ett sätt som är direkt felaktigt... då gäller det att vi är med, tar chansen och försöker få media med oss på att beskriva vad coaching egentligen är!


onsdag 31 augusti 2011
Definition av coaching allt viktigare ju mer populärt begreppet blir!


torsdag 25 augusti 2011
Att inte ha en agenda anses viktigt inom coaching, men är det så enkelt?
When basing coaching interventions on the evidence of what ‘style’ of leadership that is corresponding mostly with a high performance thought style and organizational culture, it could possibly be argued that the coach is having an agenda with the coaching intervention (which could be interpreted to go against the definition of coaching presented). Then it could also be argued that all leadership coaching assign- ment is having an agenda, because as far as observations of this study has revealed, all leadership coaching assignments does have the agenda of helping or catalyzing the coachee to learn and develop. The need for the coachee to learn and develop has usually been built on an analyze of employee sur- veys, or a manager that have received complaints about the coachee and his leadership practices. This also means that the sponsor in these cases are handing over an ‘agenda’ of betterment of the coachee as part of the coaching assignment. It is also arguable that the coach through a coaching life-stance or approach would be able to manage the assignment without directing or telling the coachee what to do or change. By sticking to the coaching methodology the coach will avoid the pitfall of directing as ”it is claimed that attempting to directly persuade a client to change will be ineffective because it entails taking one side...”. This can be discussed at length, but the skillful coach have been observed to manage to use the ‘agenda’ as a guide (compare qualitative interview methodology) of what themes to inquire into in the coaching intervention. Thus catalyzing, helping, supporting or challenging ”the client to see other per- spectives, find new views, formulate new thoughts, ideas, and goals to act on”.


torsdag 18 augusti 2011
EMCC är i framkant i professionaliseringen av coaching!


onsdag 10 augusti 2011
Ökad professionalisering viktigt för coachbranschen! Debattämne på EMCC konferensen i november.


måndag 1 augusti 2011
Ständig kompetensutveckling ett krav för certifierade coacher!


måndag 25 juli 2011
Media uppmärksammar coaching, även om det är allt för sällan...


söndag 3 juli 2011
Noggranna och strukturerade mest eftersökta på arbetsmarknaden!


måndag 27 juni 2011
Positiv kommunikation är bra, men endast positiv feedback räcker inte!
Inom coaching är feedback en viktig metod, en misstolkad idé om det positiva tänkandet har på sätt och vis spritts till detta område (min tolkning). Många coacher fokuserar helt på att ge positiv feedback och beröm. Det räcker oftast inte för att bli trovärdig mot en klient. Många vill även höra specifik och konstruktiv, såväl som utvecklingsorienterad feedback. De vill med andra ord veta både vad de är bra på och vad de kan utveckla. Då räcker det inte att bara ge beröm (även om den delen är nog så viktig). Att ge specifik, konstruktiv, utvecklande eller formativ feedback (eller feedforward) kräver fingertoppskänsla, tajming och smidighet och behöver absolut inte upplevas som ett påhopp. Inte ens om den framförs rakt på sak, förutsättningen för att lyckas ligger både i coachens kommunikationsförmåga, klientens utvecklingsbenägenhet och den grad av förtroende som byggts upp i coaching relationen.
I rollen som chef är feedback också viktig och en självklarhet för en coachande ledare. En positiv, optimistisk eller möjlighetsorienterad hållning är viktig. ”Forskare har konstaterat att ledares positiva inställning påverkar medarbetares attityd och prestation. För många är detta något självklart men det finns alltså stöd i den studie som Avey, Avolio och Luthans gjort på 106 erfarna ingenjörer. Man lyder hellre under en optimistisk ledare än en ledare som ständigt uttrycker oro, osäkerhet och tvivel inför framtiden och medarbetares förmåga” (ref: Ledarskapscentrum).
Inställningen och förhållningssättet skall vara positivt om vi vill påverka klienter och medarbetare att utvecklas och vilja göra sitt bästa. Det betyder inte att allt vi säger som coacher eller coachande ledare är berömmande, det kan också vara inriktat mot utveckling, ökat ansvarstagande och ständiga förbättringar.
Det som gör om vi lyckas eller inte i vårt uppsåt, grundar sig på vårt omdöme och våra färdigheter (tysta kunnande) i att kommunicera även svåra budskap på ett upplyftande sätt.


måndag 20 juni 2011
Positivt tänkande, ett farligt virus!
Eller som den amerikanska journalisten och författaren Barbara Ehrenreich uttrycker det i titeln till sin bok: ”Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande”. I aftonbladet skriver Monica Gunne att ”Ehrenreich kallar det positiva tänkandet ett ”virus”. Ett virus som svept som en farsot genom det amerikanska samhället och gjort folk mer eller mindre dumma i huvudet”.
Många populärpsykologiska myter, som myten om positivt tänkande, sprider sig och får ofta fotfäste beroende på att vi vill hitta genvägar och enkla verktyg. De som idag provat på och reflekterat över hur orealistiskt ’self-talk’ (att man försöker intala sig något man egentligen inte tror på i grunden) eller positivt tänkande fungerar, formulerar ofta om idén till konstruktivt tänkande, med en inriktning mot att förstärka det man tror på, ett mer realistiskt ’self-talk’. Detta eftersom de upptäckt samma sak som forskarna kartlagt genom att systematiskt undersöka effekterna av förenklade självhjälpsmetoder. Helena Östlund skriver i LevaPS (nr 6 2011) att Idrottspsykologen Magnus Lindwall i sin forskning gällande självkänsla har funnit att ”den desperata jakten på självkänsla är bara ett sätt att blåsa upp sig på konstgjord väg och om man intalar sig att man är bra på något som man inte är, så kommer verkligheten att bita en i baken förr eller senare. Han anser att vi försöker höja upp oss på falska grunder. Flera tunga amerikanska forskare hävdar idag att jakten på självkänsla kan vara skadlig och öka risken för att man exempelvis blir deprimerad eller gör sig omöjlig socialt”.
Anledningen till att jag tar upp detta här, är att det även inom coaching förekommer en del metoder och modeller som är mer av arten populärpsykologiska myter. Det kan med andra ord löna sig att evidensbasera coaching interventioner för att undgå misstag och utveckla coachingen mot ökad professionalisering.


måndag 13 juni 2011
Autonomi eller egna val en förutsättning för självmotiverande medarbetare.
"Efterfrågan på självgående och motiverad arbetskraft är större än någonsin" skrev Pia Lannerberg i sin blogg i förra veckan, något som stämmer ytterst väl. En förutsättning för att bihehålla och skapa självmotiverade medarbetare är att ledare skapar förutsättningar för autonomi för sina medarbetare.
Deci and Ryan är de forskare som bidragit mest till förståelsen för vår inre motivation (intrinsic motivation) genom sin forskning som utmynnat i Self-determination teorin:
”Subsequent research in a variety of countries, including some cultures with collectivist, traditional values and others with individualist, equalitarian values, have confirmed that satisfaction of the needs for competence, autonomy, and relatedness do indeed predict psychological well-being in all cultures. Thus, although some cultural relativists have maintained, for example, that the need for autonomy is important only in cultures that value individualism and is essentially irrelevant in cultures that value collectivism, that turns out not to be the case. Feelings of autonomy, like competence and relatedness, are essential for optimal functioning in a broad range of highly varied cultures” (Deci 6 Ryan, 2008).
För ledare som vill skapa ökat ansvarstagande och mer självmotiverade medarbetare är autonomi en viktig del i strategin för att uppnå detta. Likaså är det viktigt att förstärka känslan av tillhörighet och kompetens hos alla medarbetare. Ett coachande förhållningssätt i ledarskapet är en lösning. Är du chef, anmäl dig till en kurs i coaching eller coachande ledarskap så kommer du få de nycklar du behöver för att bihehålla och skapa självmotiverade medarbetare.


måndag 6 juni 2011
De mest användbara coaching interventionerna...


måndag 30 maj 2011
Coachutbildning räcker inte för att coacha vem som helst!
The coach/mentor will: "At all times operate within the limits of their own competence, recognize where that competence has the potential to be exceeded and where necessary refer the client either to a more experienced coach/mentor, or support the client in seeking the help of another professional, such as a counsellor, psychotherapist or business/financial advisor”.
Följande inägg är ett utdrag ur en avhandling under arbete, därav på engelska:
The requirement of not exceeding one ́s competence as a coach in a coaching assignment, does add to how we can problematize the current non-expert paradigm of coaching. What competence do we need to not exceed the same in a coaching intervention? In the case of executive or leadership coaching, knowledge of leadership, strategy, organizational development is needed, and ”practical knowledge and knowledge of familiarity” of the business world and related matters (tacit knowing), and the language of management is also in different ways needed to be able to create rapport, understanding and trust in an executive coach client relationship. To be clear, two to five weeks of coaching training does not make a coach in any field. Not without sufficient training, education or experience in any other related field. With related field I here mean in the sense of were the coach will be not exceeding his coaching competence, especially in the case of executive or leadership coaching. This does not mean that an economist with management (leadership) experience from the telecom sector, wouldn’t be able to coach a manager / leader in almost any other sector. While a trained coach with a teacher background, would seldom have the competence to coach a manager / leader in business.
Frågan är var går gränsen? När passerar vi vår kompetensnivå i en coaching intervention, eller vad behöver vi tänka på som coacher för att hålla oss inom gränsen för vår kompetens?


tisdag 24 maj 2011
Evidensbaserad coaching handlar inte bara om att använda teorier!
Först av allt vad betyder baserad på? Baserad på betyder att vi utgår från en teori i en coaching intervention, inte att interventionen är lika med teorin. Vid ett seminarium med en professor från USA frågade jag: det är oerhört intressant att se att ni har funnit att de mer framgångsrika utövarna inom ett område är mer optimistiska än de som inte lyckas väl. Men vad säger detta evidens om hur vi kan coacha någon att bli mer optimistisk? Professorns svar var: forskningsresultatet visar bara hur det förhåller sig, för att kunna använda denna kunskap kan vi bara luta oss mot vår erfarenhet, dvs. det tysta kunnande vi utvecklat genom vår praktik.
Teorin eller evidensen ger med andra ord inga svar på hur vi kan praktisera, när vi baserar vår coaching på evidens så är det bara det vi gör, dvs. baserar vår intervention på evidensen. Vi utgår med andra ord från en teori eller forskningsresultat, eller vad det resultatet låter oss veta, men hur vi skall använda denna kunskap bygger på vårt erfarenhetsbaserade tysta kunnande, våra färdigheter och förmågor som coach.
Teorin fyller ändå en viktig funktion eftersom den kan ge oss en massa grundläggande kunskap som gör att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Den teoretiska kunskapen kan också fungera som kritiker och korrigera en del av de antagande vi gör som inte är tillräckligt välgrundade, och där vi inte har tillräckligt med erfarenhet eller kunskap.
Teorin ger oss också struktur och kan hjälpa oss att mer medvetet reflektera över vad vi gör och hur det fungerar. Förhoppningsvis leder det i sin tur till att vi utvecklar vår kunskap, både vår påstående kunskap och vårt tysta kunnande.
Tyst kunnande:
Förutom omdömet är förtrogenhetskunskap (kännedom om de exemplariska problemlösningarna inom ett område, en erfarenhetsbaserad kunskap av analogisk natur) och färdighetskunskap (att träna upp en förmåga genom repetition) väldigt viktiga i praktiken.
Alla de nämnda kunskapstyperna utgör olika aspekter på tyst kunnande.
Ref: Kjell Johannessen (1999).
Mer om tyst kunnande hittar du på:
http://www.workinglife.info/2eomtale.aspx?itemID=322
http://granum.uta.fi/granum/kirjanTiedot.php?tuote_id=13102


söndag 15 maj 2011
Är din coaching evidensbaserad?


lördag 19 mars 2011
När vi ska anlita en coach, vad ska jag fråga efter ?


söndag 27 februari 2011
Jobbcoaching "Ska vi anlita en konsult,eller ska vi röra till det själva?"
det mesta har väl sagts i ämnet…
Pressmeddelande från arbetsförmedlingen24 februari, 2011Enkätundersökning om jobbcoachning
6 av 10 anser att coachningen har ökat deras chanser att få ett arbete
Fram till och med sista januari i år har 131 171 arbetssökande fått eller får jobbcoachning. 37 procent hade arbete 90 dagar efter avslutad coachningsinsats1. Åtta av tio, 79 %, anser att coachen har rätt kompetens för att hjälpa dem till arbete. 62 % anser att coachningen har ökat deras chanser att få ett arbete. Det visar resultaten av januari-februari enkäten som skickats till individer som deltar eller har deltagit i coachning.


Jobbcoacherna under kritik, en ökad professionalisering av coaching av största vikt!
Jobbcocherna har under senare tid granskats av TV4-nyheterna. En TV4 reporter gick med dold kamera till en jobbcoach. Denna jobbcoach sa till den arbetssökande att upprepa en affirmation 40 gånger per dag med syftat att stärka dennas självkänsla. Något socialdemokraternas Ylva Johansson kritiserade hårt. Med all rätt. Vad man frågar sig är vad detta har med coaching att göra? Eller jobbcoaching för den delen. Redan här bryter den aktuella jobbcoachen mot en definition av coaching som ICF presenterat:
”It is coaching unless….the coach tells you what to do” (http://www.coachutbildning.se/blog/).
Coachbranschens blogg skriver: ”Här arbetade coachen bland annat med NLP. Metoden kritiserades av Anne-Christine Hornborg, professor i religionsvetenskap som efterlyser kvalitetssäkring av de 867 coachföretagen” (http://coachbranschen.se/nyhetsnotiser/tv4-granskar-jobbcoacher).
I nyhetsmorgon på TV4 diskuterades olika metoder, och även skillnaden i kontroll mellan ett antal coachinriktiningar och den kontroll som legitimerade psykologer står under (http://www.nyhetskanalen.se/tv?videoId=1.2027231).
Kvalitetssäkring och ökad professionalisering av coaching är av yttersta vikt för våra kunder och alla seriösa coacher.
EMCC och andra branschorganisationer arbetar för en professionalisering av coaching. Certifiering enligt EMCC, och även medlemskap i EMCC medför att coacher och mentorer som blir medlemmar binder sig att följa EMCC:s etiska kod. De som inte följer denna kod kan anmälas till EMCC:s etisk råd (ett nationellt råd är också under bildande), detta för att höja kvalitén och kontrollen även inom coaching yrket.
Denna utveckling är av yttersta vikt för coaching yrket, internationellt och nationellt. Det innebär också att utbildningar för coacher behöver ses över. Räcker några veckors utbildning i coaching för att bli en bra coach? Jag är övertygad om att det inte är möjligt. Inte ens om vi ser utbildning och träning i coaching som en påbyggnadsutbildning till någon annan form av utbildning.
Jag ser det som att ökade krav, gällande längre utbildning, omfattande certifiering och kontroll inom coachingbranschen är av yttersta vikt. Både för våra kunder och oss själva.
EMCC:S EIA, European Individual Accreditation till Master Practitioner inom coaching och mentorskap ställer krav på utbildning och träning på samma nivå som en master utbildning på universitet (http://www.emccaccreditation.se/eia.html).
EQA, EMCC:s European Quality Award är en kvalitetssäkring av utbildningar inom coaching och mentorskap. På Master Practitioner nivån innebär det också att programmet måste hålla samma standard som en master utbildning på universitet och omfatta två års studier (standarden följer Köpenhamns och Bologna avtalen antagna av universiteten i Europa) (http://www.emccaccreditation.se/eqa.html).


tisdag 15 februari 2011
Mitt liv i andras händer – curlad, coachad hela livet?
St:a Katharinastiftelsen i Stockholm har tänkvärda seminarier om livsåskådning.
Jag var på "Mitt liv i andras händer- curlad coachad hela livet".och lyssnade (och kommenterade se nedan) en paneldebatt mellan Michaël Berglund, leg läkare, head-hunter och David Eberhard, författare, psykiater, om hur vi som föräldrar förfaller till att överbeskydda våra telningar. ...och inte bara därhemma: Inom EU diskuterar man att införa en regel om att samtliga barn måste bära hjälm på dagis?!?
Några utmanande frågor och påståenden från seminariet. Hör här!
-"-
Varför skaffar vi barn? Vad vill jag med mitt barn? Barn ska ha livskvalitet - vad är det?
Curlar vi föräldrar - av egen bekvämlighet? Barn behöver önska - drömma - längta och lära sig hantera det.
Curlade barn blir inte bra chefer. Människan är skapt för att klara av att leva i en otrygg värld.
Ju säkrare vi får det desto mer otrygga blir vi och då fokuserar vi på ”låtsas-faror”.
Apropå att det står så mycket läskigt i tidningar, och TV, som vi ska skydda mot: Vad är en nyhet?? Jo , att det normalt ALDRIG händer .!
Nutidsmänniskan är vilsen från vaggan till graven. Idag har man inga incitament för att vilja bli vuxen.
Skydda barnen från det som livshotande. Du måste ta ansvar själv, göra dina egna val och be om och ta emot hjälp.
Tänk själv, reflektera och välj ståndpunkt. Överbeskyddande tar bort glädjen i livet - att klara själv, att längta och få sin önskan uppfylld, att uppleva belöningen efter egen ansträngning.
Vi har givit bort kartan och kompassen för (i) livet och vi känner inte vägmärkena. Vad innehåller livet?
Tala om det som är, här och just nu, inte om hur det ska bli sen. Vi behöver kunna uppskatta det som är.
Livet är svårt - tala om det. Allt är inte möjligt för alla.Endast ur kontrasterna uppstår lyckan. Patologiskt gott minne - ny diagnos? Hitta strategier för att glömma och gå vidare.
"Vi har professionaliserat det sociala sammanhanget, och glömt vännernas betydelse! Glöm: ”Jag vill inte belasta mina vänner med det här”.
-"-
Bra , va! och varför klagades det på företeelsen coaching..... frågade jag!
Jo då kom diskussionen att handla om skillnaden mellan bra och dålig coaching:
- det finns dålig coaching , som faller i fällan och ge råd till de rådvilla, och tipsar hur man ska göra. Resultat: Kanske bra , kanske dåligt råd, men inget nytt lärt!
- det finns bra coaching som utmanar , undersöker alternativ och hjälper lyfta fram förälderns värderingar och beslut. Något man har nytta av nästa gång man ska hantera sitt föräldraskap.


måndag 14 februari 2011
Chefsutbildningars betydelse är överskattad!
- Det handlar om att ta reda på vem som behöver hjälp på vilket sätt. Det får jag inte reda på genom att åka på träningsläger med mina chefskolleger, säger forskaren Johan Bertlett (Svd 3/2 -11; http://www.dn.se/nyheter/sverige/chefsutbildningar-ofta-verkningslosa).
På sätt och vis har han rätt. Man kan även gå så långt att man påstår att många chefsutbildningar inte leder till ett förbättrat ledarskap. Inriktningen på många chefsutbildningar och ledarskapsutvecklingsprogram är många gånger antingen allt för teoretiska, allt för ’flummiga’ eller verklighetsfrämmande.
I Sverige saknar vi en tradition av tillämpad teori inom en mängd områden, speciellt inom ledarskapsområdet. Fortfarande är den ledarskapsmodell som nämns oftast situationsanpassat ledarskap från 80-talet, ofta även misstolkad. Ledarskapsteorierna har betydligt mer att erbjuda bl.a. teorin om transformerande ledarskap (http://en.wikipedia.org/wiki/Transformational_leadership). Det praktiska ledarskapet i de mest framgångsrika organisationskulturerna har utvecklats och utvecklas ständigt. Det många chefer fortfarande saknar är kunskap och färdighet i den typ av ledarskap som varit en faktor i utvecklingen av dessa framgångskulturer. Hur ska de chefer som inte ännu lärt sig dessa ledarskapsmetoder kunna utveckla ett mer effektivt ledarskap? Det förhindrar i och för sig inte att de anställda också får träning i bra ledarskap, vilket i viss mån kan ses som att ge Bertlett rätt. Jag ser det dock inte som slöseri med pengar att låta cheferna få träning i bra ledarskap för sig, om det gör att de blir bättre på att ta reda på vem som behöver hjälp och på vilket sätt.
Att chefer behöver ta reda vad medarbetarna behöver och vill är inget nytt, i verkligheten och inom forskningen. Jim Collins (”Good to Great”, 2001) framhåller att i de elva mest framgångsrika organisationerna de undersökte fanns ett sanningssökande klimat där ledare leder genom frågor, skapar dialog, och inte anklagar. Rickard Scott (1992) har funnit bevis för att ett demokratiskt ledarskap, grundat på omtänksamhet, respekt, tillit, struktur och förmågan att få saker gjorda, är effektivast. Ulf Johansson (2000) har till och med i två organisationer fastställt ett samband mellan ett ledarskap som präglas av ledare som är goda lyssnare, jämlika, samarbetsinriktade, stödjer ansvarstagande, kan hantera nya ovana situationer och ett bättre ekonomiskt resultat.
Modern ledarskapsträning inriktat mot coachande ledarskap, där chefer har lärt sig och tränat sig i konkreta ’hands on’ coaching tekniker och metoder, har i många fall visat sig leda till ett förbättrat ledarskap. Det har också lett till ökad arbetstillfredsställelse, minskad sjukfrånvaro med 50% på ett år, minskad personalomsättning från 30% till 6% på ett år, samtidigt som produktiviteten ökat med nära 20% under samma år (ref: Lindvall P, Coachologi, 2005).
Slutsatsen för stunden är att många ledarskapsprogram kan utvecklas till det bättre. Det gäller att chefer får träning i att ”ta reda på vem som behöver hjälp på vilket sätt” om träningen skall vara värd insatsen i tid och pengar. Hur det skall gå till får bli ämne för en ny blogg inom snar framtid,

