fredag 19 oktober 2012

Egen erfarenhet en förutsättning även för den pålästa mentorn!


Vad betyder erfarenhet? I vilket skede har vi förvaltat den så väl att vi kan använda den och dela den med andra? Hur viktig är den för att vara en bra mentor eller coach?

De mentorer jag samarbetar med har alla, erfarenhet av att driva företag, vara ledare och har ansvar för mindre och större företag och organisationer. De lever med marknaden och de gör affärer varje dag, tar ansvar och vet hur kampen för resultat och framgång ter sig i en ständigt förändrad marknad, nya förutsättningar och nya människor, kunder, leverantörer och medarbetare.

När de möter adepten är de väl rustade att förstå i vilken situation hon eller han befinner sig i. Verklighetsanknutna strategier är ingen bristvara. Ofta handlar arbetsvardagen om att agera, reagera intuitivt och klarsynt. När adepten är fördjupad i detaljerna ställer mentorn frågorna runt helheten, och tvärtom. När adepten duckar under arbetsbördan ställer mentorn frågorna om rimliga val och nödvändiga effekter. När adepten rusar snabbt ställer mentorn frågan om vart och varför. Jag kan göra listan oändlig.

En klarsynt, engagerad och kunnig mentor, gärna med erfarenhet, inte bara från en utan också från flera branscher, ger adepten ny energi och ny kraft att bättre ta sig an både sitt ledarskap och sin verksamhetsutveckling.

Mentorns intresse för att ha utvecklat sitt eget ledarskap under åren är påtaglig och självklar. Hon och han har med intresse följt nya och gamla teoretiska modeller för ledarskap- affärs-och organisationsutveckling, är påläst, och har utbildats för uppdragen som mentor eller coach.

De är erfarna kloka personer med intresse för andras framgång. I just det skedet gör de imponerande nytta. 

Så svaret är rätt och slätt, ja, erfarenhet av att driva och leda utgör en grundläggande förutsättning för att vara en bra mentor eller coach.

Mie Jernbeck
Ledamot i EMCCs svenska styrelse
Äger och driver Mentor International

lördag 13 oktober 2012

Känner du någon som arbetat som elektriker utan att ha en kvalificerad evidensbas?


Det gör inte jag. Däremot känner jag till fall där någon mindre kunnig, och utan certifiering utfört elinstallationer. Med kortslutning och brand som följd. 
Denna för uppgiften okvalificerade person har med andra ord inte genomgått de steg en elektriker genomgår för att bli certiferad. ”Första kravet är genomgången treårig gymnasieutbildning inom det nationella elprogrammet eller inom vuxenutbildning med godkända betyg inom samtliga ämnen. Efter skolan söker man lärlingsplats på ett företag som utför elektriska installationer, där genomgår man 1600 timmars praktik enligt krav som ställts upp av ECY (Elbranschens Centrala Yrkesnämnd) och som omfattar de flesta grenar inom yrket, till exempel installation i industrimiljö och kontorsmiljö. När de 1600 timmarna är avslutade och allting är kontrollerat och godkänt så får man sitt certifikat. Det certifikatet visar är just att man har genomgått grundläggande lärlingsutbildning och är alltså inget kvitto på att man får jobba på egen hand utan övervakning (jämför handledning). Efter detta följer första, andra och tredjeårs-montör”, innan man kan bli vad som kallas "fullbetald". Vilket inte är detsamma som behörig. En elektriker som är medlem i ett ackordslag är oftast inte behörig, han eller hon jobbar i de allra flesta fall under någon annans behörighet.
Obs inom elektriker branschen kan ”vem som helst uppträda som yrkesman för elinstallationsarbete, allt under förutsättning att denne är anställd i samma organisation som en elinstallatör och att elinstallatören godkänner att personen utför arbete under sitt överinseende”... reglering är inte helt enkelt...

En elektriker genomgår en flerårig utbildning och runt 40 veckors praktik för att lära sig sitt yrkes grunder och bli certifierad. Elektriker yrket bygger givetvis på naturvetenskaplig grund. Installationer som inte utförs på rätt sätt kan orsaka skada.

Jag tror du förstått vad jag är ute efter. En coach eller mentor kan i många fall efter några veckors icke vetenskapligt grundad utbildning och träning bli certiferade. EMCC verkar därför som branschorganisation för oberoende kvalificerade certifieringar. I certifieringsprocessen ställs krav på att den sökande uppvisar bevis på välgrundad kunskap och för de kvalificerade certifieringarna krävs minst 2-års erfarenhet eller praktik, dvs för practitioner. För senior practitioner gäller 5 år och master practitioner 7 år.  

Vad finns det då för evidens vi kan basera vår coaching på? Kunskapsbasen för coaching växer år för år. Professor Grant hade 2009 samlat in ett 304 vetenskapliga artiklar, varav 77 var doktorsavhandlingar (http://www.coachfederation.org/includes/docs/110-Coaching-Biographies-(GRANT).pdf ). På Harvard samlar och listar doktor Carol Kaufmann resurser och publikationer (http://www.instituteofcoaching.org/index.cfm?page=resources). 

Observera dock att den typ av evidens vi kan hitta för coaching inte kan jämföras med naturvetenskapliga evidens. Vi kanske inte ens kan använda traditionella etablerade forskningsmetoder för att förstå vad som fungerar och inte, i varje fall inte bara dessa metoder. Complexity science och professionsforskningen kan öppna dörren till nya forskningsmetoder, jag återkommer till det ämnet i en senare blog.

Teorin om själv-beslutsamhet (self-determination) ser jag som en viktig teori för coaching. Den lägger den teoretiska plattformen för det coachande förhållningssättet:

Lets first explore self-determination theory (SDT) and how it leans on both scientific and tacit elements of knowledge. SDT is applied in many domains in life as education, parenting, sports and exercise, well-being and health, as well as at work.
”These applications are inspiring in terms of the quality of research supporting them, but perhaps more importantly because they demonstrate that comprehensive theorizing, when backed by a tradition of strong empirical testing, can actually lead to improvements in social practices and the betterment of individuals and the collectives in which they are embedded” (Deci & Ryan, 2008).
When theory and empirical testing coincide, the development of a profession as executive coaching, as well as practices of leadership can be the outcome. The improvement of the social practices of coaching and leadership can also lead to betterment for the individual, as well as for an organization. These seemingly paradoxical aspects have been proven by decreases in sick leave and increase in performances simultaneously. Evidence of this will be presented later on.
In Self-determination theory, theory and empirical testing coincide. Making a strong case for the theory that is a psychological motivation theory, developed by Ryan & Deci (2008). SDT shows interesting evidence as:
”Subsequent research in a variety of countries, including some cultures with collectivist, traditional values and others with individualist, equalitarian values, have confirmed that satisfaction of the needs for competence, autonomy, and relatedness do indeed predict psychological well-being in all cultures. Thus, although some cultural relativists have maintained, for example, that the need for autonomy is important only in cultures that value individualism and is essentially irrelevant in cultures that value collectivism, that turns out not to be the case. Feelings of autonomy, like competence and relatedness, are essential for optimal functioning in a broad range of highly varied cultures” (Deci & Ryan, 2008).
The need for autonomy or self-determination refers to the need to participate in determining one ́s own behavior. Including the need to perceive own actions as the result of autonomous choice without external interference. To base executive coaching and leadership on the self-determination theory means that we need to interpret what the theory means in how we coach and lead (ref: Lindvall P, avhandling under arbete, ej klart för att citeras).

Hur gör vi då för att grunda vår praktik på self-determination teorin?
Hur gör du för att skapa autonomi? För att klienten skall känna sig kompetens och utveckla sin kompetens? För att skapa tillhörighet...? 

Jag tror faktiskt att de flesta coacher lyckas grunda sin praktik på self-determination teorin, utan att känna till teorin, varför jag inte här svarar på frågorna ovan. Vad var det då för nytta med att förmedla den här teorin. En orsak är bara att förmedla denna för coachingen viktiga och grundläggande teorin. Det medför förhoppningsvis också att du nu funderar ett steg till på hur du jobbar och att det finns en teoretisk grund för det du gör...

Mer teorier och reflektioner i nästa blog...



onsdag 3 oktober 2012

Dags för coaching och mentorskap att gå från ‘hitte-på’ till beprövad och evidensbaserad praktik!

Grant and Cavanagh menade redan 2004 att coaching är en bransch som behöver verka för att bli en genuin profession. Det saknades ett teoretisk ramverk byggt på en tillräcklig empirisk grund och kunskapsbas. Istället florerar mycket av rent ‘hitte-på’ i form av modeller och tekniker som inte utsatts för ordentlig granskning eller forskning. 

Redan på tidigt nittiotal och även under senare delan av nittiotalet, gick jag någon populär utbildning med inriktning mot coaching. Under dessa kurser testade vi en massa spännande och annorlunda tekniker. Flera av dessa tekniker har forskningen senare ratat som ren ‘hitte-på’. En del av dessa ratade jag själv tidigt, eftersom de inte visade sig användbara. 

Något som var intressant under dessa kurser, var tränarnas sätt att lite i smyg tvinga alla att ‘köpa’ effekten av allt de lärde ut. Vid något tillfälle ‘hotades’ tom med en deltagare med att inte få sitt diplom om han inte slutade ifrågasätta vissa tekniker och modeller i kursen. 

En annan intressant iakttagelse har jag gjort när jag coachat chefer som själva gått kurser i coaching och lärt sig alla möjliga häftiga och kraftfulla frågor. I verkligheten, när deras coachees inte gått kursen och steg för steg lärt sig samma recept, har det visat sig att coacheen inte förstått frågan. Den har antingen varit för lång och invecklad, eller inte följt det språk som coacheen är van vid från den organisationskultur de finns i. I denna verklighet finner sig de chefer som förstått principerna bakom coaching ofta snabbt och omformulerar sig. Dom hittar då enklare och rakare vardagsspråks frågor, frågor som lätt förstås och leder till en konstruktiv dialog (jag har valt att kalla denna typ av frågor för KISS-frågor, ’keep it simple smarty’...).

Det finns med andra ord en hel del som behöver ses över inom branschen. Samtidigt som vi har kommit en bit på vägen mot professionalisering, då flera branschorganisationer under de senaste dryga tio åren verkat för just detta. 
En professionalisering omfattar ett antal olika steg identifierade av ett antal forskare (Bullock & Trombley, 1999; Perks, 1993; Roberts & Dietrich, 1999). Sex steg för en ökad professionalisering har identifierats. En kort genomgång av dessa kan tydliggöra både var vi befinner oss idag och vad vi behöver utveckla.

1 significant barriers to entry: EMCC har valt certifieringen som den ’barriär’ professionella coacher och mentorer skall övervinna för att erhålla EMCC:s individuella utmärkelse EIA. EIA finns på fyra nivåer, de två högre nivåerna kan betecknas som kvalificerade certifieringar. För att erhålla en EIA certifiering behöver du antingen ha genomgått en EQA ackrediterad utbildning eller kunna lämna evidens för den kunskap du har, samt påvisa evidens för praktisk erfarenhet, att du gått i handledning m.m. 
Medlemskap är däremot öppet för köpare av tjänster inom coaching och mentorskap, och forskare, samt de coacher och mentorer som erkänner och följer EMCC:s etiska kod.

2 a shared common body of knowledge rather than proprietary systems: Detta översätts till en delad kunskapsbas snarare än egenutvecklade system. Vad betyder då det? Det innebär att vi går från ‘påhittade’ modeller och praktik, till beprövade och evidensbaserade modeller och praktik. Detta kanske innebär den största utmaningen för branschen som den ser ut idag. 

3 formal qualifications at university level: Idag finns mig veterligen i Sverige inga högre utbildningar i professionell coaching på våra universitet och högskolor. Medan det i England finns flera masterutbildningar i både coaching och mentorskap, på olika universitet och business schools. Flera av dessa har erhållit EMCC:s EQA ackreditering för utbildningar.

4 regulatory bodies with the power to admit, discipline and meaningfully sanction members: EMCC och andra branschorganisationer kan genom certifieringar, etiska koder och en klagomåls- och disciplin procedur reglera coach och mentor branschen. Hittills har detta använts i väldigt liten grad, men vi har ett etiskt råd och procedurer på plats. I Sverige diskuterar nu EMCC:s och ICF:s styrelser ett möjligt samarbete i form av ett gemensamt etiskt råd och disciplinnämnd. 

5 an enforceable code of ethics: Bryter du eller jag mot vår etiska kod, kan klagomål inlämnas och disciplinära följder bli verklighet.

6 some form of state-sanctioned licensing or regulation for certain professions, or parts of professions: I nuläget har EU listat EMCC:s och ICF:s gemensamma code of conduct, vilket innebär att vi godkänts att som branschorganisationer själva reglera coach och mentor branscherna (se punkt 4 & 5).

Vi är med andra på god väg mot en ökad professionalisering av vår bransch, att utdöma av att vi på olika sätt uppfyller flertalet av punkterna ovan. Samtidigt, den kanske största utmaningen ligger i att gå från ‘hitte-på’, till beprövad och evidensbaserad coaching och mentorskap. Under de seminarier vi haft de senaste åren har det framgått att många inte riktigt förstår vad evidensbaserad praktik är, eller hur det går till.  

Under hösten tänkte jag därför att försöka presentera ett antal blog-inlägg där syftet är att försöka förmedla vad beprövad och evidensbaserad praktik kan innebära. Med förhoppning att det kan vara av intresse för dig bäste EMCC medlem och alla andra läsare av denna blog.

Hur kan du bidra till en ökad professionalisering?
Ett sätt för dig att validera din egen kompetens inom coaching och mentorskap är att söka en EIA certifiering. Detta kan vara speciellt intressant och framför allt lärorikt om du arbetat länge inom området och det var länge sedan du utbildade dig. Då är en validering av din kompetens något som du kan ha stor nytta av, både för att få en validering av var du befinner dig idag, och för att få en utmärkelse som får allt större genomslagskraft. Framför allt är det också en mycket lärorik process. Jag förstår nu betydligt mer om vad jag kan och vad jag baserar min praktik på efter att ha genomgått certifieringsprocessen här om året. Det uppfattar jag också som att jag nu är både professionellt certifierad och att jag faktiskt är mer professionell än jag var tidigare.
 

Medlemskap i EMCC

Ansök om medlemskap och ta del av alla förmåner som det medför. Fyll i din intresseanmälan här.

EQA och EIA

Kvalitetskontroll av utbildningar i coaching och mentorskap samt Certifiering av coacher och mentorer. Läs mer här.